Gosta Rundqvist - Until we have faces 1994

Time on my hands, öppnar öronen för det samspel som skivan vill bjuda på. Det känns fint att känna sig tidlös, att ha tiden i sina händer ihop med Sture och Petur. Tenderly - Jag och bror Sture snackar, det blev ett fint och lågmält samtal. Past Flavors - Jag blev förvånad när den dök upp, det är nog ingen typisk låt för mig. Krister är kanske den som jag bäst kan kommunicera färger med. Yasuhito är en levande, absorberande pelare i mitten som känner in oss andra. Daydream spelade jag för första gången med Siljabloo. Billy Strayhorn stod för en viss design på harmonik och sånt, som ger fin plats för fria fantasier och fria händer. So In Love hörde man mycket förr, med tjusiga stråkar och så - och så kommer man på att den går att spela på något annat sätt. Här fick Petur chans att blomma ut i både känsligt och intensivt trumspel. Until We Have Faces, har dom finaste ackord jag har hittat på nån gång. Vi gjorde den i tre delar för att beskriva famlandet innan man hittar det rätta ansiktet, såväl musikaliskt som mänskligt. Angela har skrivit den, inspirerad av Mahler. Jag var förvånad, hon kan inget om noter och sånt, hon härstammar från ordriket. Krister spelar melodin på ett sällsynt ömt och innerligt sätt. Här är Angelas text: The songs that I sing ride a sea of silences May the sea convey me, until we have faces. My time is made up from continuances Span between the islands, until we have faces Love makes room in time, birds will sound the sky I rest in my friends eye - and see That the Song needs a soul to know lifes mysteries I will mirror you, it will have to do until we have faces. Dolphin Dance - Jag försökte leva mig in i lyckokänslan som delfiner utstrålar. Det är en komplett låt, rolig att spela på. Northern Lights är en egen låt med nordisk, lätt vemodig, klang. Jag ville böja tiden kring en puls som går rakt på. How Deep Is the Ocean, är en låt med fin struktur som det är roligt att improvisera över, och vi har lekt i den där gamla oceanen förr. Some Time Ago - Här har Yasuhito och jag ett samtal, båda spelar solo samtidigt. Vi puttrar vänskapligt på och kommenterar lite melankoliskt tider som flytt. Stairway To the Stars, spelade Sture, Petur och jag ihop förr, och nu ville vi spela in den. Vi studsar rätt bekymmersfritt upp på stegen, och har roligt ihop. Time Remembered har Bill Evans skrivit. Han har betytt mycket för mig, inte minst hans sätt att förnya och reharmonisera gamla låtar. Jag tycker om formen på låten, den har ovanliga harmoniska vägar och en fin melodi. Det var det - tack för mig! Uppsala i april 1994 Gösta Rundqvist - - - Gösta Rundqvist - Until we have faces 1994 (Uppsala Sittel) 1. Time on my hands. 2. Tenderly. 3. Past flavors. 4. Daydream. 5. So in love. 6. Until we have faces: Prelude, 7. Until we have faces Dream bridge, 8. Until we have faces. 9. Dolphin dance. 10. Northern lights. 11. How deep is the ocean. 12. Sometime ago. 13. Stairway to the stars. 14. Time remembered Gösta Rundqvist, piano Krister Anderson, tenorsaxofon Yasuhito Mori, bas Sture Akerberg, bas Petur Ostlund, trummor

udp://tracker.openbittorrent.com:80
udp://open.demonii.com:1337
udp://tracker.coppersurfer.tk:6969
udp://exodus.desync.com:6969